För hur ska jag förklara för någon som inte vet - hur det är? Hur det är att leva, hur det är att andas? Hur det känns att vara levande död och bara vilja lägga sig ner på golvet och gråta?
För hur ska jag förklara hur det är när en del av hjärtat bor i ett annat land? När en del av hjärnan alltid är fokuserad på det landet - ställen, lukter, ljud?
Hur förklarar jag känslan i kroppen när vi står på perrongen och det är dags att säga hej då. Och när hon säger "see you some day" fast vi inte vet när eller om? När ingenting hjälper, inga tårar, inga skratt, utan det bara är sanningen och så är det. Hur ska jag få ihop orden?
Jag tror man måste bott utomlands för att förstå det.
Jag är förjävla trött.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar